Stockholm/Roslagsbanan

Stockholm/Roslagsbanan

Huvudman: Storstockholms lokaltrafik, SL
Kontraktslängd: 2013-2021 med möjlighet till fyra års förlängning
Antal anställda: 300
Antal tågsätt: 32
Antal vagnar: 35 motorvagnar, 34 manövervagnar och 32 mellanvagnar
Driftchef: Haris Habul

Roslagsbanan växer fram
Dagens Roslagsbana är en liten del av ett järnvägsnät som en gång täckte en stor del av Uppland. Till en början, från 1876, gick tågen mellan bruket i Länna och Uppsala, men snart byggdes järnvägen ut till Norrtälje. Ungefär två mil väster om Norrtälje fanns utrymme att anlägga en bangård för att därifrån bygga en ny järnväg söderut, mot Stockholm. Kring denna bangård växte Rimbo samhälle upp. Från Rimbo byggdes också järnväg norrut, till Hallstavik. Mellan Dannemora och Hargshamn anlades en annan järnväg för malmtransporter. Denna bana fick också ett sidospår som ledde ända upp till Lövstabruk. De två järnvägarna, Uppsala – Norrtälje och Dannemora – Hargshamn förbands under 1920-talet och fram till 1950-talets början var järnvägsnätet omkring 35 mil långt.

Nya spår till Djursholm
När förstaden Djursholm planerades vid 1800-talets slut, blev det naturligt att utnyttja Roslagsbanans spår, även om banan vid denna tid var enkelspårig och hade låg kapacitet. Nya spår anlades mellan Ösby och Djursholms centrala delar 1890 och från 1895 kördes tågen elektriskt. Djursholmsbanan blev därmed Sveriges första elektrifierade järnväg och i Stockholm förlängdes spåren ända till Engelbrektsplan, så att Djursholmsbon lätt skulle kunna komma till sitt arbete i centrala Stockholm. Djursholmsbanan byggdes ut, till Eddavägen och Svalnäs (1912), till Altorp (1910) och till Lahäll (1928). 1937 byggdes spåret vidare fram till Näsbypark.

Banan byggs ut
En sidolinje mellan Stocksund och Långängstorp öppnades 1912.
Österskärslinjen anlades 1901 till Åkersberga och 1906 till Österskär, i samband med att området där exploaterades.
Under 1930- och 1940-talet byggdes eldriften ut och 1949 var det elektrisk drift hela vägen mellan Stockholm och Norrtälje. Tågen till Uppsala och Hallstavik var fortfarande ång- eller dieseldrivna.
Spåren byggdes också ut för högre kapacitet. Redan under 1910-talet byggdes järnvägen ut till dubbelspårig mellan Stockholms östra och Djrsholms Ösby och på 1930-talet blev även sträckan fram till Roslags Näsby dubbelspårig. Täby, Österåker och Vallentuna byggdes ut kraftigt och blev tättbefolkade tätorter som gav ett stort resandeunderlag åt Roslagsbanan.

Nedläggningshot 
Under 1960-talet inleddes järnvägens succesiva nedläggning. 1960-66 försvann persontrafiken från linjerna norr och väster om Rimbo, liksom mellan Stocksund och Långängstorp. 1969 lades trafiken mellan Rimbo och Norrtälje ned och 1975 lades sträckan Djursholms Ösby – Eddavägen ned. De övriga sträckorna hade en ganska omfattande persontrafik, men i de regionsplaner  som togs fram under 1960-talet planerades en tunelbanelinje till Täby och vidare mot de ännu idag öde skogsområdena öster om Vallentuna. Roslagsbanans framtid var oviss, men den troliga utvecklingen var en nedläggning. 1981 lades sträckan Kårsta – Rimbo ned och därmed blev Rimbo helt utan spårförbindelse, stationssamhället stod utan järnväg. 

Roslagsbanan moderniseras
Efter kraftfulla opinionsyttringar från de boende i nordostkommunerna beslutade landstinget 1975 att behålla Roslagsbanan norr om Roslags Näsby, men att bygga ut tunnelbanan till Täby. Inte heller denna lösning tillfredställde opinionen och 1983 fattade landstinget ett nytt beslut, nämligen att rusta upp Roslagsbanan till modern standard, med helt nya vagnar. Genom att besluten flera gånger ändrats och framtiden var osäker kom vagnparken att bli överårig. Den största delen av vagnparken fram till 1990-talets början var från 40-, 50- eller 60-talen, men enstaka vagnar från 1906 och 1908 användes fortfarande. De vagnar som rullar idag levererades mellan 1988 och 1994.

Ytterligare ett beslut för att möta det ökande resandet togs 1991 och under de senaste åren har banans enkelspårssträckor i stor utsträckning ändrats till dubbelspår, en utbyggnad som kommer att fortsätta i ytterligare ett par år. Samtidigt anskaffas nya motorvagnståg och Roslagsbanan kommer därmed att stå beredd att ta emot stora mängder resenärer som kan ta tåget nästan hem till dörren.

Numera går tågen till Kårsta i Vallentuna kommun och till Österskär i Österåker. Ytterligare en linje går till Näsbypark. Antalet resenärer har aldrig varit så stort som idag, varje vardag görs ungefär 45 000 resor med tågen.